FC Rosengård & Tim Bergling Foundation
Övningar
Här är övningar och aktiviteter som du som ledare kan göra med din grupp. Övningarna kommer att väcka samtal, öka medvetenheten kring ens mående och skapa en inkluderande miljö.
Metoder
Här kan du läsa mer om beprövade metoder som hjälper dig som ledare att bygga över tid en trygg arena för barn och ungdomar att prata om sitt mående.
Handlingsplan vid oro
Det finns en utarbetad mall från Svenska Fotbollsförbundet om hantering av frågor rörande oro för barn och ungdomar. För att effektivt ge stöd till sina ledare behöver en förening utse en person för trygghetsfrågor. Denna personen kan vara styrelseledamot, en kanslist, en ledare eller en förälder. Handledning för denna personen kan komma från RF-Sisu.
I nästa steg måste ledare i föreningen informeras om handlingsplanen. Detta ska med fördel göras i samband med en ledarträff så att eventuella frågor kan besvaras. Målet är att föreningens ledare känner till handlingsplanen och var det finns.
Det här kan du göra:
- Undersök om föreningen du verkar i har en handlingsplan i fall man känner oro för ett barns välmående.
- Informera styrelsen om fördelar med att ha en handlingsplan enligt beskrivningen ovan.
- Skapa annars en egen handlingsplan inom ditt ledarteam för att gemensamt vara trygga med hanteringen av oro i gruppen du ansvarar för.
Flödesschema
Högläsning
Sedan 2019 genomför vi i FC Rosengård högläsningar med våra yngsta grupper. Antalet grupper som regelbundet läser högt från en bok innan sin aktivitet har vuxit genom åren. Med högläsningar skapar vi tre positiva effekter för våra yngsta spelare:
- Ökad läskunnighet, intresse för läsning och förbättrat ordförråd.
- Ett forum för samtal om ämnen som känslor, att vara en bra lagkamrat eller hur man samarbetar som grupp
- Bättre fokusering på träningar när barnen haft en stund att samla sig, lyssna och snacka av sig.
Det här kan du göra:
- Prata med dina ledarkollegor om det finns intresse att anordna en aktivitet likt högläsning i gruppen du ansvarar för.
- Be din förening att kontakta RF-Sisu om hjälp och stöd för att initiera högläsning.
- Undersök vilka böcker det finns som är lämpade för gruppen du ansvarar för.
- Kolla med din förening, dina kollegor eller föräldrar om man kan få stöd att ordna lite frukt att äta i samband med högläsningar.
- Informera barnen och föräldrar om att ni kommer börja aktiviteten genom att läsa gemensamt högt ur en bok.
Värdegrundsarbete
Många föreningar har en värdegrund som styrelsen har formulerat. Men det resulterar inte nödvändigtvis i konkreta handlingar i vardagen. Värdegrunden kan dock utföra en väldigt enkel och värdefull utgångspunkt för ett aktivt arbete med frågor rörande psykisk hälsa.
Ett bra första steg är att man i ledarstaben konkretiserar hur värdeorden ska efterlevas i vardagen. Som exempel kan värdeordet “Glädje” användas för att skapa en rutin efter träningen när alla i laget delar med sig en sak som gjorde dem glada under dagen. Man kan också anpassa sina ledarbeteenden och fokusera på utveckling och glädjen i tävlingen för att minska negativ stress på grund av resultat och för höga förväntningar.
Det här kan du göra:
- Undersök om föreningen har en värdegrund. I fall det finns bekanta dig med den.
- I fall ingen värdegrund finns i föreningen, skapa en egen tillsammans med ledarkollegor där ett av värdeorden är kopplat till psykisk hälsa.
- Skapa tillsammans med dina ledarkollegor hur ni kan ta hjälp av värdegrunden i ert dagliga arbete, till exempel i beslut om eventuella uttagningar.
Allas lika värde
I FC Rosengård tränar och spelar människor med över 70 olika nationaliteter. Vi ser allas lika värde och välkomnar så många som möjligt att testa idrott, i vårt fall fotboll. Vi arbetar aktivt med att skapa långa trösklar för barn och familjer, med ingen eller liten erfarenhet av föreningsliv, att bli medlemmar. För oss är medlemskap i en förening ett första steg till delaktighet i samhället när man står långt ifrån det.
Detta lyckas vi i FC Rosengård med genom att tillgängliggöra information på fler språk än svenska och engelska, sänka ekonomiska trösklar till deltagande genom låga avgifter och hjälp från fonder. Utöver det bedriver vi en uppsökande verksamhet i skolor i närområdet som ska väcka intresse och förmedla mervärdet i att vara del av en förening – för barn och för vuxna.
Hur kan du engagera dig i denna fråga?
- Hur kan ni sänka trösklar för deltagandet i era aktiviteter? Material att låna eller erbjuda prova-på perioder?
- Kan ni bedriva en uppsökande verksamhet, till exempel besöka skolor?
- Information om era aktiviteter kan finnas på flera språk för att nå personer som inte har lärt sig svenska än.
- Förmedla er värdegrund där ni berättar att alla är välkomna.
- Hur når en förening barn när ett nytt flyktingboende har öppnat i området?
Målsättningar som handlar om psykisk hälsa
Det är ett vanligt tillvägagångssätt i grupper, oavsett om det rör sig om sport eller annan aktivitet, att formulera gemensamma målsättningar. Inom sport består dessa målsättningar ofta av resultatmål och ibland några sociala mål. Vi har gjort positiva erfarenheter av att formulera minst en målsättning som är kopplat till välbefinnande och psykisk hälsa. Exempel på detta kan vara: “Vi ska värna om varandras mående vid alla sammankomster” eller “Vi skapar ett öppet kommunikationsklimat där vi kan prata med varandra om våra känslor och vår mående”.
En stor fördel med ett genomtänkt och väl genomfört målsättningsarbete är att det leder till regelbundna uppföljningar. På så vis behåller man samtalen om psykisk hälsa under hela tiden gruppen finns.
Det här kan du göra:
- Genomför i början av säsongen ett möte med barnen/ungdomarna för att formulera målsättningar tillsammans.
- Tänk ut olika kategorier för olika målsättningar och öronmärk en av dessa för psykisk hälsa.
- Bestäm i ledarstaben en till två mätpunkter för målsättningarna. Säkerställ att ni gör samma för målsättningen för psykisk hälsa.
Uppförandekod
En uppförandekod är bra att ha, oavsett om man tränar ett lag, en gemensam träningsgrupp eller individer.
Tanken bakom en uppförandekod är att tydligt formulera vilka beteende förväntas av en och vilka som inte godkänns i och av gruppen. Genom en gemensam uppförandekod skapar vi som ledare ramverket för att säkerställa att alla medlemmar i gruppen känner sig trygga.
En bra uppförandekod kan vara kort och koncis. Tänk även på att göra den synlig i samband med aktiviteten, till exempel i en samlingslokal.
Här är ett exempel på en uppförandekod
Respekt och Inkludering
- Respektera alla: Behandla andra med vänlighet och respekt.
- Positiv attityd: Behåll en positiv inställning och stötta dina kamrater.
- Inkludering: Inkludera alla, oavsett olikheter.
Engagemang och Ansträngning
- Delta regelbundet: Kom till aktiviteterna så ofta du kan.
- Ge ditt bästa: Lägg ned ansträngning i varje aktivitet.
Säkerhet och Välmående
- Följ säkerhetsregler: Tänk på din egen och andras säkerhet.
- Var hälsosam: Ät nyttigt, drick vatten och vila.
Uppförande och Beteende
- Ingen mobbing: Var snäll och undvik kränkande beteende.
- Använd respektfullt språk: Var försiktig med dina ord.
- Spela rättvist: Var ärlig och följ reglerna.
Det här kan du göra:
- Presentera för gruppen och ledare om idén att skapa en gemensam uppförandekod. Var tydligt med varför en uppförandekod är bra att ha och hur den är viktig för medlemmarnas trygghet.
- Bjud in medlemmarna i gruppen att komma med idéer vad som ska vara med i uppförandekoden.
- Som ledare kan ni sedan komplettera koden genom egna punkter som säkerställer att alla aspekter av gruppens agerande täcks av uppförandekoden.
Kommunikationsplan när någon i gruppen mår dåligt
Det är normalt att välmåendet för medlemmar i en grupp går upp och ner över tid. Skulle en individ i gruppen må dålig under en period på grund av något som har hänt i familjen eller annat som påverkar hens välmående är det bra att ha en handlingsplan i ledargruppen. På så vis har ledarna lättare att hantera situationen på ett stöttande sätt.
Här är ett exempel på en kommunikationsplan
1. Omedelbar respons
Privata samtal: Ha ett privat och empatiskt samtal med den aktive för att förstå dennes situation och behov. Säkerställ att spelaren känner sig hörd och stöttad.
Integritet: Respektera den aktives integritet genom att inte lämna ut mer information än personen känner sig trygg med. Bygg förtroende.
2. Kommunikation och medvetenhet
Informera ledarna: Utan att avslöja detaljer, informera ledarkollegorna om att en medlem går igenom en svår tid. Uppmuntra till empati och stöd.
Involvera nära vuxna: Kommunicera med den aktives föräldrar eller vårdnadshavare för att komma överens om de bästa sätten att stödja spelaren under denna period.
3. Emotionellt stöd
Utse en stödperson: Tilldela den aktive en tränare eller lagledare som huvudsaklig kontaktperson för spelaren att vända sig till för stöd.
Regelbundna uppföljningar: Schemalägg regelbundna uppföljningar för att erbjuda kontinuerligt stöd och uppdatera bilden av spelarens välbefinnande.
4. Anpassningar i aktiviteter/träning
Flexibelt deltagande: Tillåt personen att ta pauser eller anpassa sitt deltagande i aktiviter, träningar och matcher baserat på vad hen känner sig bekväm med.
Minska tryck: Minska prestationspressen och fokusera på glädje snarare än konkurrensmässig framgång.
5. Långsiktig uppföljning
Löpande uppföljning: Fortsätt att följa upp över tid och var lyhörd för eventuella förändringar i deras behov.
Feedback-loop: Uppmuntra spelaren att ge feedback om hur tränarna och laget kan ge bättre stöd, för att säkerställa att tillvägagångssättet förblir effektivt och lyhört.
Det här kan du göra:
- Presentera idén om handlingsstrukturen för dina ledarkollegor.
- Utgå från mallen ovan och gör anpassningar utifrån din miljö.
Självmedkänsla
Självmedkänsla är att behandla sig själv med samma vänlighet, förståelse och omsorg som man skulle erbjuda en nära vän eller älskad, särskilt under stunder av misslyckande, lidande eller svårigheter. Det står i kontrast till självkritik, som innebär att vara hård mot sig själv när saker och ting går fel.
Att praktisera självmedkänsla i vardagen förutsätter att man som barn och ungdom har internaliserat förhållningssättet. Som ledare kan man bidra till detta genom att anamma ett språk som återspegla vikten av att vara snäll mot sig själv. Exempel på vardagliga situationer där man som ledare uppmuntra den aktiva att bemöta sig själv med medkänsla är:
- ”Vad skulle du säga till en nära vän i samma situation?”
- ”Kan du omformulera din kritik så att den fokusera på förbättring?”
- ”Prata med dig själv på ett snällt sätt, precis som du gör med en nära vän.”
- ”Vad kan du göra för att vara snäll mot dig själv just nu?”
Tillsammans med dina ledarkollegor kan du bygga en förlåtande miljö där deltagare vet att det ok att inte lyckas. Betona ansträngningen och försöket snarare än utfallet. Det är lättare för barn och ungdomar att vara snälla mot sig själva när de vet att deras ledare har förståelse att inlärning tar tid och misslyckande är en del av vägen till utveckling.
Kunskap
I sektionen Kunskap kan du med hjälp av korta texter fräscha upp din kunskap om återkommande ämnen inom psykisk hälsa.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa är ett begrepp som sammanfattar såväl den positiva som den negativa dimensionen av hur man mår. Den positiva dimensionen omfattar välbefinnande och goda sociala relationer. Ens välbefinnande påverkas av hur man upplever sin tillvaro, livskvalitet och förmåga att känna lycka. Goda sociala relationer bygger på en känsla av delaktighet i samhället och nära, trygga band till sina medmänniskor.
Den negativa dimensionen handlar bland annat om känslor av oro och nedstämdhet. Psykiatriska diagnoser som depression eller ätstörningar faller också inom den negativa dimensionen.
Psykisk hälsa är inte statisk. Biologiska faktorer spelar roll men våra upplevelser är en annan viktig och föränderlig faktor. Det finns riskfaktorer för dålig psykisk hälsa så som präglande upplevelser i barndomen men även sådant som händer i vuxen ålder. Påverkan av dessa minskas dock av skyddsfaktorer man har i sitt liv.
Sammanfattningsvis handlar psykisk hälsa om ens förmåga att hantera livets upp- och nedgångar samt hur man mår och trivs med livet.
Skyddsfaktorer
- En bra kompis
- En god arbetsmiljö i skolan eller på arbetet
- Aktiviteter eller en hobby som man gillar
- Bra och hälsosamma vanor (bra kost, regelbunden motion, tillräckligt med återhämtning och sömn)
Riskfaktorer
- Ekonomiska svårigheter
- Konflikter i nära relationer
- Växa upp i hushåll med missbruk
- Känsla av att inte accepteras eller inte passa in i normen
Samtalstips
Måendet kan upplevas som en mycket privat sak. Vilket också gör att samtal om hur någon mår upplevs som svåra. En medmänsklig reflex i dessa samtal är att vilja hjälpa och då göra så genom att identifiera problem, föreslå olika lösningar eller ge goda råd. Det kan dessutom få oss att känna oss bra själva.
Men den som vi talar med om sitt mående förväntar sig en annan roll av oss. I sådana samtal bör vi därför ha ett förhållningssätt där vi i stället lyssnar aktivt så att den andre känner sig hörd och förstådd.
Det krävs en aktiv insats för att ändra vårt förhållningssätt.
Några enkla råd för samtal med ungdomar som uttrycker känslor:
1. Jag är glad att du berättar detta för mig.
Ett vanligt misstag är att förminska eller omformulera känslor som den unga berättar om. Som ledare bör vi i stället visa uppmärksamhet för känslan som uttrycks och värdesätta att den aktive vill prata med oss.
2. Jag tror dig.
Vägen till ett bra och stöttande samtal är därför att först säga att man är glad att ungdomen pratar med en (“Jag är glad att du berättar detta för mig”).
3. Berätta mer.
Därefter kan man fortsätta med att bekräfta att man tror hen att känslan är verklig och viktig (“Jag tror dig”). Därefter kan vi bjuda in den aktive till att utveckla (“Berätta mer”).
Vikten av din roll
Många ungdomar har nära vänner i samband med sina aktiviteter. Ofta börjar deltagandet med att man har en nära relation till någon som redan är aktiv. Därför är det också lätt att anta att enbart dessa relationer är viktiga för de aktiva.
Det har dock visat sig att barn och ungdomar också upplever relationen till sina ledare som mycket viktig. Betydelsen av positiva och trygga relationer till vuxna har stor inverkan på ungas välmående. Att bli sedd, stöttad, få hjälp och beröm av vuxna stärker relationen och ökar samtidigt motivationen hos ungdomar för aktiviteten. Unga vill känna sig sedda och uppskattade – ofta är man som föreningsledare dessutom en viktig vuxen kontaktperson utanför familjen.
Ett sätt att bygga en bra relation till den aktive är att visa intresse och ställa frågor om dennes vardag. Det skapar tillit vilket i sin tur ökar sannolikheten att den aktive delar med sig om hen mår dåligt.
Stress
Stress är en naturlig reaktion på utmanande eller krävande situationer och påverkar människor i alla åldrar. Hur stress yttrar sig eller upplevs är mycket individuellt och kan uppleves väldigt olika. Stress har utvecklats för att hjälpa människan att hantera farliga situationer och hjälper oss att snabbt kunna reagera. Även om kortvarig stress kan vara fördelaktig skadar kronisk stress vår hälsa. Kroppsliga reaktioner kan vara bland annat huvudvärk, högt blodtryck eller ett försvagat immunsystem. Utöver det kan man över tid börja lida av ångest och depression eller få koncentrationssvårigheter. Stress kan även leda till beteendeförändringar så som överätning, ökat alkoholintag och socialt tillbakadragande.
Ofta utlöses stress av saker som händer i vår vardag. Det kan röra sig om inlämningar i skolan, prov eller arbetsbelastning. Även större livsförändringar som flytt, byte av skola, förlust av en nära anhörig eller separation är vanliga orsaker till stress. Detsamma gäller för konflikter med familj, vänner eller partners. När man lider av hälsoproblem som kroniska sjukdomar eller skador kan även de bidra till känslor av stress.
För att effektivt hantera stress finns det olika strategier:
- Motion: Regelbunden fysisk aktivitet frigör endorfiner som lyfter humöret.
- Sömn: Säkerställ kvalitetssömn varje natt.
- Socialt stöd: Prata med vänner, familj eller en tränare eller annan rådgivare.
Känslor
Känslor är komplexa upplevelser som involverar både kroppsliga och mentala processer. De spelar en central roll i våra liv och påverkar hur vi tänker, handlar och relaterar till andra människor. Känslor kan variera i intensitet från milda till starka och kan upplevas som behagliga eller obehagliga.
Känslor är en del av vårt mentala och biologiska system och hjälper oss att reagera på vår omgivning. De kan uppstå som svar på yttre händelser likaväl som svar på våra tankar och minnen. Ofta orsakar våra känslor kortvariga förändringar i kroppen, som ökad hjärtfrekvens, svettning eller muskelspänningar. Dessa förändringar styrs av det autonoma nervsystemet och förbereder kroppen för att hantera olika situationer. Känslor kan påverka hur vi beter oss. Rädsla får oss att undvika fara, medan glädje kan leda till att vi skrattar och söker socialt umgänge.
Här är några exempel på områden där känslor påverkar oss:
- Beslutsfattande: Känslor kan påverka våra val genom att framkalla positiva eller negativa känslor gentemot alternativen vi överväger. Hur vi känner för olika alternativ påverkar sedan valen vi gör.
- Sociala interaktioner: Känslor påverkar hur vi relaterar till andra människor. De kan förbättra eller försämra våra relationer beroende på hur vi uttrycker och hanterar dem.
- Hälsa: Vårt emotionella tillstånd kan ha en direkt inverkan på vår fysiska hälsa. Negativa känslor kan bidra till hälsoproblem, medan positiva känslor kan förbättra vårt välbefinnande.
- Motivation: Känslor kan driva vårt beteende och vår motivation. Rädsla motiverar oss att undvika fara, medan glädje kan driva oss att söka upplevelser som ger oss nöje.
Att kunna hantera sina känslor är en viktig färdighet för ens psykiska hälsa och välbefinnande. Det finns några strategier som kan hjälpa:
- Medveten närvaro: Att vara medveten om sina känslor utan att döma dem kan hjälpa till att hantera stress och öka känslomässig kontroll.
- Uttrycka känslor: Att tala om sina känslor med någon man litar på kan minska känslomässig belastning.
- Fysiska aktiviteter: Träning och andra fysiska aktiviteter kan hjälpa till att frigöra spänningar och förbättra humöret.
Prestationsångest
Som tränare för unga spelare är det viktigt att kunna identifiera symptom på att någon lider av prestationsångest. Var uppmärksam på hur individen pratar om sig själv, sin prestation och sin roll i laget. Det kan vara ett tecken på prestationsångest när spelaren uttrycker sig ofta negativt om sig själv.
Ångest upplevs som stark känsla av rädsla, oro eller panik. Spelare kan känna av kroppsliga symtom som att hjärtat slår snabbare, yrsel, svettningar, skakningar i kroppen, andningssvårigheter, orolig mage, tunnelseende, illamående o.s.v.
Du kan hjälpa och förebygga prestationsångest genom att skapa en stödjande miljö. Möjliggör för öppen kommunikation och inkludera förebyggande åtgärder. Du bör även betona vikten av ansträngning och förbättring. Uppmuntra till en miljö där misstag ses som möjligheter att lära och växa. Ge regelbunden feedback som lyfter fram framsteg och firar prestationer, oavsett hur små. Genom att främja en positiv och uppmuntrande atmosfär kan vi hjälpa till att förebygga ångest och förbättra den aktives självförtroende.
Förmodar du att någon eventuellt lider av prestationsångest kan du ställa någon av följande frågor:
- Hur ser du på din förmåga att utföra idrotten?
- Har du, vid mer ett enstaka tillfälle, upplevt en attack av plötslig ängslan, rädsla obehag eller olust även i situationer där de flesta andra inte skulle känna så?
FC Rosengård
x Tim Bergling Foundation
Sedan 2022 samarbetar FC Rosengård och Tim Bergling Foundation kring psykisk hälsa bland unga. Samarbetet har tagit sig uttryck i bl.a. utbildningar, paneldiskussioner och workshops kring psykisk hälsa, både i sin egen verksamhet och externt. Nu har vi gemensamt tagit fram Välmåendearenan med verktyg för ledare i det svenska föreningslivet att understödja psykiskt välmående bland unga.
FC Rosengård
Psykisk ohälsa bland unga har ökat kraftigt de senaste åren. Som en stor sportslig aktör känner föreningen ett ansvar att öppna upp för dialog och arbeta bort stigmat runt psykisk ohälsa. Utbildning och diskussion är nödvändigt för att skapa förändring, förståelse och trygghet. Därför är FC Rosengårds största fokus att utbilda, både internt och extern, inom psykisk hälsa.
Tim Bergling Foundation
Tim Bergling – även känd som Avicii – var en av vår tids mest hyllade och älskade producenter, artister och låtskrivare. Stiftelsen Tim Bergling Foundation, som grundades av hans föräldrar Klas Bergling och Anki Lidén, arbetar aktivt med olika insatser och med målet att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga.
